I skolan idag så kollade vi på schindlers list. De va en väldigt bra film som jag tycker att alla som inte sett den borde se. Vissa vet och kan verkligen göra skillnad på ett bra sätt.

För övrigt så är de väl sisådär just nu. Ytligt är allt bra, inom mig så är det också rätt bra ändå.. i skolan och så så är man alltid glad utåt sett o så o jag har väldigt kul. Men stunder som nu tex så funderar jag på om jag är så jävla glad.. o det är jag inte. Jag är sjukt trött. Jag lever o de mesta går bra men jag är som en robot..

Det går bra för Anders med.. han verkar överlycklig av de jag läst på hans blogg. När man är så glad och lycklig har man visst inte tid med sånna som mig. Men jag ska väl va glad när de går bra... Men jag kan inte va de till 100%.

Jag saknar en del av det gamla och det nya från jaa jag vet inte riktigt från vart jag har gränsen mellan gamalt och nytt.. Men man kan väl säga att jag önskar det bästa av två världar. Vilket man inte kan få för inget är väl perfekt? Eller?